Sara Olsson

Jag ursäktar för dålig uppdatering men veckan har inte riktigt blivit som planerat. Oro har varit en stor del av veckan pga hälsan av en nära. Det är dock lugnare nu och jag kommer använda denna veckan som återhämtning genom att sova och bra träning! Har inte sovit supermånga timmar sen jag kom hem från Kina och jetlagen har jag med det inte kunnat vinna över så fort som jag borde. Är sjukt seg i kroppen!

 

Idag på förmiddagen kom jag hem från Frankrike där jag vart på en snabbvisit för gårdagens tävling i Plumelec tillsammans med Audrey, Elisa, Tone och Siri. Vi kom med ett lag på endast 5 medans flera andra lag var 7-8stycken. Tone är påväg tillbaka efter en mycket långdragen sjukdom efter El Salvador tidigt i våras och Siri har också dragits med sjukdom. Både jag och Tone var hemkomna från Kina som ni vet och det tar ju en del krafter. De två andra låg fokuset på, speciellt Audrey då det var fransk cup och nästan hemmaplan för henne! 

 

En bana på 14km och en på 8km skulle avverkas 5gånger var. Vid målet som då passerades 10gånger var det en 1,3km backe med ett par partier där de brantade lite extra. ute på stora varvet var dessutom en hel del uppför också, dock inget jättebrant. 

 

Första varvet gick i ett lite lugnare tempo, i målbacken (som jag kallar backen fr nu) gick ett litet gäng iväg och jag hade inte en chans att gå på. Mina ben ville att jag skulle gå baklänges uppför!! På toppen gjorde jag ett ryck för att se om jag kunde brygga upp, men klungan var snabbt på hjul igen. Inne på varv 2 låg jag, Siri och Tone längst fram och höll farten uppe för att utbrytningen inte skulle få någon längre tid. När backen kom gick Elisa upp och spräckte klungan, jag lyckades med nöd och näppe hålla mig kvar i gruppen som blev på ca 20 tjejer. På toppen gick jag kom alla och la mig längst fram och började så smått jaga ikapp dom där framme. Jag låg längst fram hela varvet fram till botten av backen igen och där lät jag Elisa ta över efter att nästan kört ikapp dom helt. Jag släppte och hamna i en mindre grupp bakom. Efter halva varvet var vi ikapp igen och jag gick med en gång fram till mina två lagkompisar och fråga vad dom ville jag skulle göra, en futurumshop hade gått loss ensam och det var de klart största laget där med 8 tjejer och en av deras topp tjejer var det som hade gått. Audrey fråga om jag klara av en attack så jag sa jag ska göra vad jag kan. Strax efter var jag loss med 3 till och vi fick snabbt mycket tid på klungan. Ett varv senare hade vi nästan 4min och låg jämnt med tjejen framför knappa minuten bakom. Efter målet var det en längre utförsbacke och när jag i den skulle växla upp fram så gick kedjan för långt varje gång jag försökte, växeln var sönder och kedjan krulla ihop sig. En lång service pause senare satt jag på Elisas cykel, helt fel inställningar för mig och efter att ha försökt jaga en stund kolla jag bak och såg klungan. Det hade tagit för lång tid och då min rygg redan efter några få kilometer gjorde ont av sittställningen så gick jag av när vi kom till backen igen, detta var på första lilla varvet. 

 

Audrey och Elisa gjorde som planerat ett ryck på småvarven och visade vilka som var de starkaste tjejerna på plats genom att gå iväg tillsammans, köra ikapp och ifrån utbrytarna och ta 1 och 2 platserna! Så grymt!!!!

 

För egen del är jag dock sjukt besviken att tekniska problem skulle avgöra för mig. Att sen se att mina utbrytar kompanjoner blev 7a och 12a gjorde väl inte direkt saken bättre, en topp 10  (eller närmare 10) i ett UCI lopp hade varit guld värt för mig. Speciellt när de vi fick 1 och 2 med (oavsätt vad som hade hänt var vår taktik att de två skulle gå på småvarven). Men sån är sporten och jag får vara glad över att mitt lag är väldigt nöjda med min insats och att trots ben som kändes skit så kunde jag köra på det sättet. Bådar gott för framtiden iaf...