världscups debut, lagtempo

Då var världscupspremiären för mig gjord och jag kunde inte varit nöjdare! Var så orolig över hur kroppen skulle reagera då den verkligen inte var fit for fight i torsdags när vi körde ihop oss. Men starten gick och jag kände mig som vanligt på tempolopp inte särskillt vass i början men det kom sig mer och mer och när vi hade varit i herrljunga och vänt så kände jag mig riktigt stark! När jag körde mina förningar så kunde jag lätt öka farten och hålla den, ett bra tag! Jag kände mig slut när vi kom tillbaka in i vårgårda och då var det ju 1 mil kvar.
Låg bak i kurvorna och fick slita ganska bra för att inte få några luckor framåt. När vi kom till backen så fick jag tillbaka lite krafter så jag gick fram för att farten inte skulle fortsätta sacka, då ropar dom bakifrån att jag ska ta de lugnare och på toppen hade alla lyckats hänga sig i så vi var ett samlat gäng! Efter det var det bara att ta ut de allra sista ur kroppen och jag körde ett par hårda förningar för att sen köra sista megaförningen (kändes det som för mig iaf!) tills benen tog helt stopp, 1km innan mål. Det var tur att alla dom andra tjejerna passerade mig där för jag hade inte orkat gå med om de bara var 3 kvar!! (tiden tas på 4). Rullade in i mål och kunde inte stå upp när jag kom av cykeln! Det, mina damer och herrar, händer inte ofta!
Det var riktigt, riktigt kul att köra lagtempo när vi var nästan så jämna som det bara går! Laget körde väldigt starkt och vi kom in på en 14e plats.
Att efter loppet få höra av Madeleine Lindberg att jag var "motorn" i laget på detta lagtempoloppet var ännu ett kvitto på att jag verkligen körde bra. Jag behövde den här boosten efter EM, krocken och månaderna med mindre bra ben! Sist jag kommer ihåg att jag hade sånt bra tryck i benen var strax efter Tjeckien, i maj! Får bara hoppas det är här för att stanna nu! Det är ju linjelopp imorgon liksom, mot världens bästa tjejer!

När vi var inne och vände i herrljunga igår så hände något med radiokommunikationen så det började tjuta i alla utom Linéas radios så fort Madde inte pratade, vilket var typ hela tiden. I TRE mil! Det var ett sjukt högt pipljud och igår hörde jag nästan inte nått på de örat efteråt. Idag är det fortfarande dålig hörsel, så sånt är det som händer när man för en gångs skull får lov att använda radio... Ejokej!

Landslagsbrudarna innan starten.
Nr. 11-Karin Aune 12-Linéa Fredäng 13-Marie Lindberg
14-Hanna Nilsson 15-Sara Olsson 16-Martina Thomasson
pusspuss /S

Kommentera här: